Och numera bloggar jag även från mobilen

Har hittat en app som förhoppningsvis skall fungera så att jag framöver kan blogga från mobilen också. Utifall att detta inlägg går att läsa så skall nog kunna blogga oftare framöver, den som lever får se.

SD´s bortglömda kovändning

Det fanns en tid, för inte så länge sedan, då Sverigedemokraterna fortfarande verkade anse att vi hade ett visst ansvar för andra människor. De ville tills relativt nyligen ha ett ökat bistånd för att man skulle hjälpa människor i deras egna länder istället för att ta emot flyktingar.

Det var förvisso en rätt naiv syn på saker och ting då det inte riktigt går att hindra alla konflikter med bistånd, men som sagt det antydde ändå att man ansåg att vi har något ansvar för andra människor även i geografiskt avlägsna delar av världen. Men för ett tag sedan gjorde partiet en kovändning som ett mindre toppstyrt parti skulle ha haft väldigt svårt att få igenom ens med successiva förändringar.

Nu när partiet lägger fram sin skuggbudget vill de istället slakta biståndsbudgeten genom att kapa den med drygt 20% rakt av. Några reflektioner kring hur det drabbar dem som idag mottar bistånd verkar inte finnas. Ansvaret för andra är inte så viktigt längre.

En annan sak som är intressant är att de vill minska asyl- och anhöriginvandring med 90% vilket i praktiken skulle innebära att Sverige får en negativ befolkningsutveckling, då vi är ett land med en stor utvandring och dessutom har en låg nativitet. Så i ett läge där Sverige redan har den situationen att vi om 5 år kommer ha fler som går i pension än som kommer in på arbetsmarknaden vill SD införa lagstiftning som ytterliggare minskar arbetskraftens storlek. Det är samhällsekonomiskt oansvarigt och kommer innebära behov av höjd pensionsålder och höjda skatter i förlängningen. Varken klokt eller medmänskligt för att sammanfatta.

Uppdatering: Dessutom sågas SDs beräkningar av expertisen i dagens DN. Det finns tex. i stort sett ingen bortträngning från arbetsmarknaden och de tar med kostnader men inte intäkter. Och beräkningarna - ja, de har de gjort själva för att de inte har tillgång till någon expertis. Mycket förtroendeingivande...

Varför?

För första gången på många år betyder inte Kristi Himmelsfärdshelg att jag sover på liggunderlag och rusar upp och ner i en talarstol på KDUs Riksmöte. Det är lite trist men känns ändå som det rätta valet då jag känner mig lite till åren kommen och inte så pepp som man måste vara för att göra en god insats.

Jag har haft tanken att jag skall försöka undvika att bli en gnällspik som talar om hur mycket bättre det var förr hela tiden och har knappt nämnt KDU på min blogg sen jag hoppade av förbundsstyrelsen för något år sedan. Men jag känner att jag ändå måste kommentera en sak som jag via facebook förstått inträffat där under dagen. Likuds ungdomsförbund har varit och hälsat på och fått tala till ombuden. Jag kan inte på något vis förstå varför.

Likud är förvisso ett högerparti, men det är en av få beröringspunkter med Kristdemokraterna. Likuds ledare Benjamin Netanyahu fortsätter konsekvent att bygga nya bosättningar där de inte skall byggas alldeles oavsett hur mycket västvärlden protesterar, och bidrar därigenom till att förstöra förutsättningarna för att få igång en fredsprocess. Han har dessutom välkomnat hypernationalisten Avigdor Lieberman i sin regering och gett honom posten som utrikesminister. Detta kan väl omöjligt vara något vi vill stödja och varför skall vi då välkomna partiets ungdomsförbund till våra riksmöten?

Jag är en stark Israelvän, så pass stark att jag inte tycker att landets ledare skall få göra vad som helst. Därför blir jag lite trött på när andra som säger sig vara Israelvänner verkar tycka att landets ledning alltid skall backas upp, som om det vore synonymt med att stötta landet som sådant. För ärligt talat, om Likuds unga skall få delta i Västerås är det väl närmast logiskt att bjuda in Berlusconis Nationella Allians ungdomsförbund också.

Med sådana vänner behövs inga fiender

Min gissning är att en viss Sahlin följer Vänsterpartiets kongress med större intresse än det egna partiets arrangemang just nu. För när ett parti som verkat i ständig opposition nu skall vara med i ett regeringsalternativ är det svårt att släppa de gamla överbudsvanorna över en natt. Och Sahlin vet mycket väl att Vänsterns fagra löften undergräver hennes egen trovärdighet.

Så man kan undra hur sosseledaren reagerade på de här nyheterna? Vänsterpartiets delegater körde över sin partiledning och har skrivit in krav på sextimmars arbetsdag med bibehållen lön, större skattehöjningar och ett tillbakadragande från Afghanistan bland partiets vallöften.

Det finns de som försöker utmåla vänsterpartiet som stalinister och antyda att de inte är demokrater. Jag tycker att det är både överdrivet och löjligt. Men det är också helt onödigt, jag tror att det i de flesta kloka människors ögon räcker att Vänstern i dagens ekonomiska läge vill korta ner arbetstiden med 25 %, för att avfärda dem som ansvarslösa drömmare. Och Sahlin, ja hon blir återigen påmind om att med vissa vänner så blir fiender helt överflödiga.